Äntligen
Tog mig till Råsunda igår med enorm nervositet och tanken att vi bara skulle slå Sundsvall. Men till skillnad från tidigare möten mot bottenlag var man grymt nervös likt när det är ett derby. Spelet och framför allt målskördandet var obefintligt inför gårdagens match. Humöret var på topp, det var en fin eftermiddag jag mötte min far på stationen och tog tåget in till Solna ett par timmar innan avspark. Vi åt på Taco Bar i Solna Centrum, och till skillnad från O'Learys i måndags var både servicen och kvalitéen på maten på topp denna eftermiddag.
En halvtimma innan avspark möter vi upp en jobbarkompis till pappas son och hans polare vid McDonalds utanför Centrum. Man märkte på både mig och pappa att stämningen var inte som det brukar när vi går på matcher ihop. Vi talade inte med varandra om hur vi tror att laguppställningen skulle se ut och hur matchbilden skulle vara samt resultat, som vi alltid gör annars. Vi rör oss mot Råsunda. Ack så ful, men ändå lika vacker och stolt stående för oss med Svartgult hjärta. Går in på Familjeläktaren, dessa andra två herrar gick in på pappas familjekort som om dem vore hans 16 åriga söner och jag fick gå in på ingången Södra/Västra då man inte kunde köpa lösbiljetter på Södra/Östra
Väl inne på Råsunda får vi reda på det vi ALLA Gnagare längtat efter. Tjerna in på innermitt och Rubarth från start på vänsterkanten. Äntligen.
Dags för avspark sjungs sedvanliga "Å vi e AIK", men inte på samma sätt som förut. Trycket var enormt trots bara 12600 åskådare denna afton.
Matchen blåses igång och är trevande och som så många gånger förr inte så farliga chanser. Gnaget spelar upp sig mer och mer, nervositeten hos spelarna verkar börja släppa samtidigt som Sundsvall backar mer och mer. Efter 25 minuter kommer målet. Målet hela AIK-familjen väntat på och längtat efter så länge. Råsunda helt exploderade. I alla fall kändes det som det. Fick hålla tillbaka tårarna, och bara skrek. Så mycket känslor som kom på en och samma gång. Ortiz's fina frispark hade hittat Valdemaríns nickstarka huvud och letat sig in i nätmaskorna.
Efter målet är det i stort sett bara ett lag på planen. En spärr tycktes ha släppt, publiken pustar ut, och stämningen på Råsunda går inte att beskriva. Norra gungade och skönsångerna bara ljöd i en underbar ljudkuliss som om det vore derby. Hela Östra läktaren var med, delar av Västra stod upp. Rubarth börjar sin lekstuga och är så när på att göra ett riktig drömmål då han gör en klackfint och vänder bort två Sundsvallsförsvarare och kommer fri från sin kant och klipper till. Tyvärr gör Sundfors en kanonräddning. Valdemarín får en utsökt passning från matchens spelare Ortiz och klipper till på Volley med fel fot i ribban. Så fortsatte det resten av första. underbara sista 20 alltså.
Andra halvlek börjar likadant som den första slutar och det pågår i ca 20 minuter. Sen kommer dilemmat. Ska vi backa hem och försvara eller fortsätta mala på? blir en blandning som ger en panikartad situation resten av matchen. Felpassar i mängder och Sundsvall bjuds in i matchen. Märktes att spelarna nu blivit nervösa igen. Inbytta Jagne fick andra halveks bästa chans då han väggspelade till sig ett friläge med Óbolo men kom tyvärr för nära målvakten som kunde rädda skottet. Sundsvall skapade turligt nog inga heta avslut, men hade en del livsfarliga inspel men Örlund var med på noterna varje gång och bröt. Slutsignalen ljöd till slut och man bara sjönk ihop i stolen på Södra övre av lättnad. Tror nästan hela Råsunda kände samma sak. Spelarna med. Nu hördes "Krossa Bajen, Krossa Bajen" från Norra. Och snälla, fortsätt med det fina spel ni spelade andra halvan av första och första halvan av andra så kommer Bajen med stor sannolikhet att slås.
Rubarth var i grym form och hade spelglädje man inte sett han ha på länge.
Tjerna som var bedrövlig mot Elfsborg var TOTAL kung i det defensiva arbetet på mitten. Var även bra med offensivt nu också.
Ortiz, ja vad ska man säga? Matchens spelare. Mötte boll. Spelade galant, kvick som sjutton med boll. Snabba vändningar och känsliga och precisa passningar.
Mendes var också strålande som Högerytter igår. Spelade enkelt och rullade bollen fortare nu. Slet som ett djur även defensivt, och se på fan. Han vann tillbaka bollen ca åtta av tio gånger. Något man inte sett han göra förut. Han var också ständigt ett hot i boxen då Walid Atta fyllde på bra från sin högerbacks position.
Det var nog bara Backlinjen som såg darrig ut idag. Nisse och Bengtsson funkade bra tillsammans, men Nisse och Arnefjord krockade gång på gång med varandra, och Arnefjord var ofta en kona.
Spelet börjar falla på plats. Förhoppningsvis faller mer bitar på plats.
KROSSA BAJEN!!!
En halvtimma innan avspark möter vi upp en jobbarkompis till pappas son och hans polare vid McDonalds utanför Centrum. Man märkte på både mig och pappa att stämningen var inte som det brukar när vi går på matcher ihop. Vi talade inte med varandra om hur vi tror att laguppställningen skulle se ut och hur matchbilden skulle vara samt resultat, som vi alltid gör annars. Vi rör oss mot Råsunda. Ack så ful, men ändå lika vacker och stolt stående för oss med Svartgult hjärta. Går in på Familjeläktaren, dessa andra två herrar gick in på pappas familjekort som om dem vore hans 16 åriga söner och jag fick gå in på ingången Södra/Västra då man inte kunde köpa lösbiljetter på Södra/Östra
Väl inne på Råsunda får vi reda på det vi ALLA Gnagare längtat efter. Tjerna in på innermitt och Rubarth från start på vänsterkanten. Äntligen.
Dags för avspark sjungs sedvanliga "Å vi e AIK", men inte på samma sätt som förut. Trycket var enormt trots bara 12600 åskådare denna afton.
Matchen blåses igång och är trevande och som så många gånger förr inte så farliga chanser. Gnaget spelar upp sig mer och mer, nervositeten hos spelarna verkar börja släppa samtidigt som Sundsvall backar mer och mer. Efter 25 minuter kommer målet. Målet hela AIK-familjen väntat på och längtat efter så länge. Råsunda helt exploderade. I alla fall kändes det som det. Fick hålla tillbaka tårarna, och bara skrek. Så mycket känslor som kom på en och samma gång. Ortiz's fina frispark hade hittat Valdemaríns nickstarka huvud och letat sig in i nätmaskorna.
Efter målet är det i stort sett bara ett lag på planen. En spärr tycktes ha släppt, publiken pustar ut, och stämningen på Råsunda går inte att beskriva. Norra gungade och skönsångerna bara ljöd i en underbar ljudkuliss som om det vore derby. Hela Östra läktaren var med, delar av Västra stod upp. Rubarth börjar sin lekstuga och är så när på att göra ett riktig drömmål då han gör en klackfint och vänder bort två Sundsvallsförsvarare och kommer fri från sin kant och klipper till. Tyvärr gör Sundfors en kanonräddning. Valdemarín får en utsökt passning från matchens spelare Ortiz och klipper till på Volley med fel fot i ribban. Så fortsatte det resten av första. underbara sista 20 alltså.
Andra halvlek börjar likadant som den första slutar och det pågår i ca 20 minuter. Sen kommer dilemmat. Ska vi backa hem och försvara eller fortsätta mala på? blir en blandning som ger en panikartad situation resten av matchen. Felpassar i mängder och Sundsvall bjuds in i matchen. Märktes att spelarna nu blivit nervösa igen. Inbytta Jagne fick andra halveks bästa chans då han väggspelade till sig ett friläge med Óbolo men kom tyvärr för nära målvakten som kunde rädda skottet. Sundsvall skapade turligt nog inga heta avslut, men hade en del livsfarliga inspel men Örlund var med på noterna varje gång och bröt. Slutsignalen ljöd till slut och man bara sjönk ihop i stolen på Södra övre av lättnad. Tror nästan hela Råsunda kände samma sak. Spelarna med. Nu hördes "Krossa Bajen, Krossa Bajen" från Norra. Och snälla, fortsätt med det fina spel ni spelade andra halvan av första och första halvan av andra så kommer Bajen med stor sannolikhet att slås.
Rubarth var i grym form och hade spelglädje man inte sett han ha på länge.
Tjerna som var bedrövlig mot Elfsborg var TOTAL kung i det defensiva arbetet på mitten. Var även bra med offensivt nu också.
Ortiz, ja vad ska man säga? Matchens spelare. Mötte boll. Spelade galant, kvick som sjutton med boll. Snabba vändningar och känsliga och precisa passningar.
Mendes var också strålande som Högerytter igår. Spelade enkelt och rullade bollen fortare nu. Slet som ett djur även defensivt, och se på fan. Han vann tillbaka bollen ca åtta av tio gånger. Något man inte sett han göra förut. Han var också ständigt ett hot i boxen då Walid Atta fyllde på bra från sin högerbacks position.
Det var nog bara Backlinjen som såg darrig ut idag. Nisse och Bengtsson funkade bra tillsammans, men Nisse och Arnefjord krockade gång på gång med varandra, och Arnefjord var ofta en kona.
Spelet börjar falla på plats. Förhoppningsvis faller mer bitar på plats.
KROSSA BAJEN!!!
Kommentarer
Trackback
