Dag-Otto

Kan EuropaMästerskapen i Österrike/Schweiz ta och börja för att sedan ta slut så att fotbollen för riktiga fotbollsälskare kan börja igen. Seriöst, vem bryr sig om landslaget när Gnaget finns? Skulle Landslaget möta Gnaget bultar hjärtat hårt och snabbt för de svartgula.

Har kommit under funn med att min hjärna börjar bli sönderfrätt efter drygt en veckas konstant supande. Stammar, tappar ord, tänker segt, glömmer bort saker likt en senil osv. Men igår (Torsdag) blev det vila. Dock var jag bakfull som få någonsin varit. Var med Fredrik, Stefan och Therese på Gula Villan på Universitetsområdet. Man var tvungen att ha Studentlegitimation, men eftersom de andra tre hade det så tyckte vakterna synd om en "Lowlife" som jag så de släppte in mig iaf. Alla ölsorter dem hade där inne kostade 25 pix. Blev ett antal Kilkenny.
Vaknade upp på torsdagen hos Sara lagom pigg. Hon hämtade tydligen upp mig på Centralen.

Innan hade jag skämt ut mig för hela 533'ans buss när jag
skulle hem för att duscha efter att vart med Fredrik i stan och käkat och köpt öl på Bolaget. Sprang ikapp bussen och snubblade på trottoarkanten och smack flög systemet-kassen hårt i marken. Jag likaså. Skrapade upp armbågar, knän, handflator mm. Men ölen höll den hårda smällen, så kvällen var räddad. Jo bussfan missade jag. Chauffören tänkte väl: "Va e de där för jävla fyllo? Såna vill vi inte ha på bussen".
Men var på gott humör så jag tog en liten promenad hem nerblodad, smutsig, svettig och allmänt sliten med systemet-kassar med öl i. Bajen-Varning?

Nu ska jag borsta tänderna för att sova. Jimmie kommer från Skövde på eftermiddagen. Behöver man berätta vad som händer på kvällen då? *skål*... "The saga continues........"

Måla måla måla. Färg överallt. Kläder, hår, armar ja överallt.
Skrovliga väggar, gamla tapeter förvandlas till väggvitt. Två killar, en roller, en pensel och en trasa och fyra väggar.
Ren poesi i flera olika lager. Ojämt, jämt. Bara framtiden kan tala om hur det blir ty vi icke är proffesionella.

Sitter som vanligt hemma hos Robin och dricker kaffe och lyssnar på Reggae. Han är en av de få personerna jag orkar med just nu. Jag har blivit lite folkskygg den senaste månaden som dem som känner mig kanske har märkt av.
Men som jag sagt tidigare börjar formkurvan sakta men säkert peka uppåt.

Nästa vecka börjar jag jobba igen. Nytt projekt på gång på jobbet. Spännande med nya utmaningar. Återstå och se hur säljsnittet kommer att vara då.

Ikväll är det obetydelsefull träningslandskamp för Sverige mot Slovenien. Är det ikväll Andrej Komac bryter benet? Är det ikväll Gnagets kära Miran Burgic hittar storformen och tunnlar Anders Svensson och sedan tvåfotar sig förbi Petter Hansson och rullar in en balja och hittar formen tills Allsvenskan drar igång efter EM. Är det ikväll Zlatan återigen visar att han bara är bra mot så kallade B-Nationer? eller knappt det. ÄR det ikväll Sverige lyckas göra mer än två mål mot en skit nation? Ser hellre att Miran httar formen, för jag skiter rent utsagt i EM och Landslaget. Tråkigare får man leta efter.

Förresten så var jag på Gnagets vackra damers senaste match i damallsvenskan i lördags och såg dem leka sönder Kristianstad med 4-0. Våra damer spelar nog den roligaste fotbollen på damnivå som jag sett iaf. Inget tjonga, spring spel, utan fina kombinationer. Och det gör det inte sämre att till skillnad från andra lag i Damallsvenskan så har vi en del riktigt snygga tjejer i laget som gör det attraktivt att kolla på.

Ikväll ska man nog se på matchen. Mest en dålig bortförklaring för att få dricka öl med någorlunda gott samvete på en vardag.

Cheers.

Simsalabim, nu ska alla pengar in.
Löningsdags nu när klockan är över tolv, men inga pengar har kommit in på kontot.
Börjar bli nervös då det är grillparty hos Sara på Lidingö senare.
Är där nu (igen) och kollar när hon spelar Mario Party på nintendo Wii. Hon tjatar på att jag ska vara med och spela mot henne, men jag tycker Mario Party är så tradigt. 

Ne nu ska jag ut å ge lungorna luft, col och cancer. 
Cheers 

Känns att humöret är på uppgående. Känner mig piggare än någonsin jämfört med den senaste månaden. Bara hoppas det håller i sig. Är dock sjukskriven en vecka till, och jag fick behålla jobbet. Chefen motiverade sensationen med att de behöver mig där, då det gått så bra för mig. Skönt att veta att man gör något rätt i alla fall.

Just nu sitter jag hos Oppie med ilona och kollar när dem målar om köket och dricker kaffe.
Nä, nu blir det ut påä balkongen med en kopp kaffe.
Cheers.

Va återigen på ett soligt Råsunda igår kväll med ett par nära vänner. Vi satt i Råsundaparken någon timma innan avspark ach drack ett par öl och Underberg(!) i det soliga vädret. Sedan blev det ett par öl på Puben mitt emot Dick Turpin innan vi begärde oss in på Råsunda.

Matchen var inte så mycket att hurra för. Speciellt inte efter att AIK missade en straff i mitten av första halvlek. Grabbarna rullade rätt bra boll, men fumlade iväg bollen eller passade fel i de avgörande momenten allt för ofta för att skapa fler heta chanser. Underbart nog fick vi återigen mål i slutminuterna, vilket innebar mycket viktiga poäng.
AIK är ett lag som aldrig gör mål i slutminuterna, men i år har tre matcher slutat med mål i slutminuten. Straff mot Bajen som betydde 1-1 i 93:e minuten. Ett halvt självmål mot HBK som gav oss en 1-0 seger i 90:e. Och igår mot Malmö två mål i 86:e och 90:e som betydde 2-0. Jag tror inte bara på tur, utan mycket styrka då spelarna är galet tränade fysiskt.

Efter slutsignalen kändes det som om vi tagit guld. Var helt sjukt. Leffe skrek "Nu bjuder jag på öl på East". Hade hjärtklappningar en dryg timma efteråt. Väl på East blev jag bjuden på öl av Leffe som han hade lovat, och i gott och förstklassigt sällskap som vi samtalade med. Sms'ade farsan och sa att mina nerver snart inte klarar mer attväntatillsistaminuten-mål. Fick sedan följande svar: "Jag har hjärtklappningar så det räcker!" Sedan känner jag hur mina ögon blir tårögda och jag känner hur tårarna rinner ned från min kind. Sällskapet som visste att jag fått ett sms, men inte vad det stod frågade hur det var med mig och om någon hade dött mm. Det var bara av ren lättnad. Lättnad över tre poäng. Lättnad över att göra två spelmål. Lättnad över en hållen nolla. Lättnad över att nu verkligen vara med i den absoluta toppen. Och framför allt lättnad att ta en bekväm seger.
Skulle helst se att AS fortsatte utan paus över sommaren, för nu är det ett enda sju veckors långt abstinensbesvär tills serien drar igång igen efter ett för mig näst intill ointressant EM-Slutspel där Sverige som bäst kommer till Kvarten.
Formen? vad kommer hända med den efter sommaren? kommer den försvinna? kommer spelet återigen att börja hacka? Förhoppningsvis blir det bara bättre. Och dessa frågor kan först besvaras på sensommaren när serien drar igång igen.

Slutligen. Har även märkt en till sak med denna säsong som är så likt den -98. Det är att vi bytt målvakt efter lite mindre än halva, och ställt andrekeepern i mål som nu vägrar släppa in mål på sina tre matcher. Blir det som med Baxter/Asper -98? Fler och fler liknelser börjar komma upp. Hoppas bara avslutningen blir som det blev på Råsunda en afton i November 1998. Blir det så kommer jag inte bli förvånad om mitt hjärta kolapsar eller exploderar. Om jag fick sådan hjärtklappningar som jag fick igår, hur blir det då vid ett eventuellt SM-Guld?

AIK-IGÅR-IDAG-IMORGON-FÖRALLTID

Kärlek till en klubb
kärlek till färger
slits itu av intressen
slits itu av falskspel
slits itu av mig själv
men kärleken består
Kärlek till en klubb                                         

Håller fortfarande fast vid att det slutar med SM-Guld för mitt Gnaget i år.
Säsongen är spöklik säsongen -98 då AIK knappt gjorde mål och vann sina matcher med 1-0, och resten oavgjort.

Nu blir det duschen och sedan till Lidingö för att träffa Sara som ska bjuda på middag.

Idag var det Milanoderby, Grande Milan - Inter Merda. Innan matchen hade jag ett namn i Huvudet "Pippo Pippo Pippo". Då jag tyvärr inte har tv4sport längre så blev det att följa matchen via Sportbladet -Mål för mål. Efter en mållös första halvlek kollar jag till datorn i matchminut 53 "Milan - Inter" 1-0 Filippo Inzaghi. Superpippo har gjort det igen. Fem minuter senare 2-0 Ricardo Kaká och saken var klar. Milan visar nu att man verkligen är bättre än Inter. Nästa år ska Milan enligt Berlusconi satsa på ligan för en gångs skull, och då kommer Inter få se vilka som är det enda riktiga laget från Milan. Fiorentina förlorade borta mot Cagliari, vilket betyder att Milan klättrar förbi oc upp på en Champions League plats.

Nog om Fotboll. Idag var det egentligen tänkt att jag skulle åkt och jobbat, men då jag vaknade upp med en klump i halsen som kändes som om var en golfboll som fastnat där, så stannade jag hemma. Rösten har även den svikit, så då skulle det vart svårt att sköta mina arbetsuppgifter.

Igår/inatt träffade jag åter igen Robin i stan efter att han slutat jobbet.  Jag bestämde att han skulle följa med oss och ta några öl på nåt hak. Det var jag, Rille, Tommy, Dragan, Farbror, Sandra och två tjejpolare till Sandra. Vi hade tidigare på kvällen träffats hemma hos Dragan i Steninge och druckit några öl där. Senare tar vi tåget in till stan och möter upp Sandras tjejpolare och beger oss med Tunnelbana till Medis och Gröne Jägaren. Efter bara en timma uppfattar Vakterna på stället att Rille är för full och han tvingas lämna, och vi andra följer med. Roligt också att väktarna säger att Rille ska ta det lugnt, för dem visste(?) att Rille var med i KGB/BBS(!).
 
Vi drar då in mot Centralen igen och där kliver jag ensam av för att möta Robin, medans de andra fortsätter till Hötorget. Jag och Robin tar nästa tunnelbana dit och möter enbart(!) Rille och Farbror utanför Sagabion. Ingen av dem vet vilket ställe de andra dragit till, och de båda är märkbart fulla och ingen fattar vad dem säger. Till slut för vi i alla fall reda på att dem sitter på KGB på Malmskillnadsgatan. Vilket visade sig vara ett riktigt Vänster/kommunist-ställe. På nedervåningen hänger en flagga med Lenin på, och den får Dragan, Rille och Tommy för sig att dra ned. Det gör dem också och är skitstolta över sitt busstreck, men jag och Robin blev föga imponerande då vi tyckte det var fullt respektlöst. Speciellt då dem inte hade några argument om vad dem har emot komunismen. Och ett minde ordgemäng uppstod. Sen drog dem, och bara jag, Robin och Sandras tjejpolare var kvar och vi bestämde oss för att ta oss hem.

Det ryktas...
...Att KGB kallar Firmans attack mot Tunnelbanan vid Liljeholmen för tattarstil och att det är fegt att kasta saker, för KGB/BBS har ju aldrig kastat sten och andra diverse saker tidigare.
...Att Det blir en fylla ikväll och öldrickande för fjärde dagen irad för undertecknad.
...Att Plånboken lider.
...Att Palm bangar ut ikväll.
...Att även Robert bangar ur ikväll.
...Att DMG'are och KGB'are super ihop på Gröne Jägaren.
...Att undertecknads ledbandsskada är värre än befarat och att en operation kan bli nödvändig.
...Att undertecknads namn står med på The Ice's gästlista för ikväll.
...Att undertecknad egentligen inte vill till The Ice, men eftersom fina Sophia och hennes kompisar ska dit börjar han tänka om.
...Att kommer inte bara en, utan tre nya låtar producerade av undertecknad inom kort.

Vem var det som gick och gick men aldrig kom hem? Den kan ni klura på länge, då svaret är internt.

Har mer eller mindre bott hos Robin i två dagar nu. Vart rätt skönt att slippa morsan ett tag också. Sen också kul att få vara med Robin som jobbar nästan jämt. Och bara kvällar dessutom, så han har typ aldrig tid.

Igår satt jag och han och drack öl och filosoferade helt allmänt. Mest om misshandeln av det svenska språket och hur motsägelsefulla vissa meningar och ord är. Som tex; "Allt är relativt" Allt kan inte vara relativt, för då kan det inte vara relativt. Och orden Kvinnomisshandel samt Omvänd Rasism. Misshandel som misshandel, eller rasism som rasism. Oavsett vilket kön man misshandlar eller vilka olika människoraser som förnedrar andra. Om en kvinna slår en annan kvinna, klassas även det som kvinnomisshandel då? Och varför kallas det inte bara rasism om en mörkhyad säger jävla viting? Nä, då ska det tydligen kallas Omvänd Rasism. Sjukt, men sant.